Nedanför artikel är texten återgiven i större format.
Mitt i Hemse, i Gunnar Johanssons 1400 kvadratmeter stora trädgård, växer 107 pioner av olika sort; buskpioner, luktpioner, hybrider och Itoh-hybrider.
-Ja, 107 pioner har jag idag, men i morgon får jag min 108:e, skrattar Gunnar Johansson.
Trots den oslagbara skönhet som breder ut sig i Gunnar Johanssons trädgård, med ett hav av ljuvligt doftande pioner , så är inte målet en vacker trädgård.
- Jag är som vilken samlare som helst. Det hade lika gärna kunnat vara frimärken. Huvudsaken är inte att etablera en väldesignad trädgård. Jag vill ha så många sorter som möjligt och gärna lite udda sorter. Sedan är det klart att det är en bonus att trädgården ser vacker ut när den står i högblom, så som den gör nu, säger Gunnar.
När familjen flyttade till Hemse för nio år sedan fanns det redan tre pioner. Av en vän fick han snart ytterligare två, och på biblioteket lånade han Susanna Roséns bok "100 pioner". Boken utgjorde startskottet för ett gediget samlande.
- "De där 100 pionerna skall jag ha", tänkte jag då. Jag har en stor nyfikenhet, och jag tycker om att grotta ner mig i nya intressen. Och jag brukar tröttna när jag har lärt mig tillräckligt mycket, då intresserar jag mig för något annat, skrattar Gunnar.
De nya tillskotten köper han genom Svenska Pionsällskapet.
-Varje år skickar Pionsällskapet ut en lista med ovanliga sorter. I fjol köpte jag en ny Itoh-hybrid, säger han och pekar på en nätt, gul pion med stora kronbladToh-hybriden, framtagen av en en japanen Toichi Itoh, är en blandning mellan buskpion och luktpion. Den är vida känd för sin förmåga att stå emot hård kyla, och den stora och välformade blomkronan.
Sina 107 pioner till trots, har Gunnar svårt att välja ut en klar favorit.
- Det pendlar från dag till dag. För ett tag sedan hittade jag en väldigt vacker röd pion som heter America. Då planerade jag att fylla hela trädgården med bara den. Sedan dröjde det inte länge innan jag hittade en ännu vackrare pion.Variation är alltid bäst, håller Gunnar fast vid.
Det finns klara fördelar med att låta en pionodling vara ordentligt variationsrik, eftersom pioner har en ovanligt kort blomningstid. Gunnar Johanssons pion-trädgård blommar från mitten av maj till mitten av juli, och flera av blommorna står i högblom samtidigt.
- Men Bondpionen är nog ändå en favorit. Den minns jag från mitt barndomshem. Den stod precis utanför köksdörren, och några meter därifrån stod en rosa luktpion som spred en ljuvlig doft. Minnet betyder mycket, och doftsinnet är en del av fina minnen, säger Gunnar.
Den rosa luktpionen från barndomshemmet står nu i Gunnars egen trädgård och pryder med såväl barndomsminnen som med kronblad.
- Pioner går gärna i arv. det är ett trevligt sätt att sprida minnen på. Och man kan med fördel ge bort den som gåva, eftersom det är en väldigt lättskött växt. Om den planteras på ett vettigt sätt, så står en pionplanta emot det mesta, säger Gunnar.
Under loppet av bara fyra år, har Gunnar lyckats skapa ett riktigt pionparadis.
- Varje vår börjar tankarna snurra kring hur det kommer att se ut i trädgården kommande sommar, viken blomma som blir störst och vilka som blommar samtidigt. Det känns fint att längta efter.
Text och foto: Emma Härdin