Nu blommar pionerna som allra bäst: ´Neon´, ´The Fawn´ ´Bartzella´ och ´Duchess de Nemours´ m.fl.6/26/2015 Den här rabatten är grävd sommaren -13 och planterad samma höst. I förgrunden Neon och därefter White Grace, Ellen Cowley och Jan van Leeuwen. Till vänster rosa Cytherea i ett bleknande stadie. Samma rabatt från andra kortsidan och då ser man The Fawn i förgrunden och därefter Jan van Leeuwen. Itoh hybriden Bartzella i förgrunden och därefter en dubbelrad med vita och rosa luktpioner. Samma dubbelrad med vita och rosa luktpioner. I förgrunden, till vänster Krinkled White och till höger Duchess de Nemours. Försommaren har varit ovanligt kall och luktpionerna har inte kommit igång riktigt med blomningen än.
1 Comment
Mitt i bästa pionblomningen är det tid att så pionfrön från föregående höst, om man väljer att så utomhus i jord. Maj-juni är lämplig såtid och innan juni är slut behöver fröna komma i jorden för att de skall hinna gro och bilda en rot under den varma årstiden. Under senvintern och den tidiga våren kommer sedan de första bladen att bli synliga. Här har jag sått 3-4 frön i vardera kruka och toppat med lite grov sand. Jag har använt sådan sand/grus som man har till halkbekämpning. Krukorna är nergrävda i pallkragen för att få skydd, Jag täcker sen pallkragen med ett hönsnät för att sådderna skall få vara i fred för katter och fåglar. Det går lika bra att så direkt i jord men kanske är det då svårare att hålla reda på var man har sått sina frön. Är solen stark kan man även behöva skugga det hela för att förhindra uttorkning. Det gäller även så länge plantorna är små. Såhär kommer det förhoppningsvis att se ut i pallkragen om ett år. Här är det fröplantor av Krinkled White, jag sådde fröna för ganska exakt ett år sedan. Så här kan det se ut om två år. De här plantorna är sådda i juni -13 och jag planterade ut dom i fjol på sensommaren. Nu är det bara att vänta 2-3 år, sedan är det dags för de första blommorna.
Stenarna mellan och runt plantorna är för att förhindra att katterna krattar upp plantorna. För drygt ett år sedan instiftades Pionens Dag av Svenska Pionsällskapet, i år fanns alltså andra chansen att fira denna dag. Den 18 juni kl 10:00 öppnade jag grinden och under dagen kom och gick ca 50 pionglada personer. Vädret var snällt, det hade kommit ett välbehövligt regn under natten men hela dagen var regnfri till det kom mot kvällen då en rejäl åskskur avslutade föreställningen. Fika med rabarberkaka samt en omröstning om "Den Vackraste Pionen" ingick i firandet. Aina och Eva och pionhybriden America i förgrunden. I omröstningen om den vackraste pionen avgick Cytherea som segrare, den starkast lysande blomman i trädgården (tyvärr är bilden tagen efter en regnskur och färgen är heller inte riktigt rätt återgiven) Red Charm och First Arrivel var två andra pioner som fick flera röster. Bland deltaganrna i omröstning om den vackraste pionen drogs en vinnare och här är det just vinnaren Rosa Wahlby som bedömer Etched Salmons doft. Felizia och May Apple Även Ruth tyckte att America var en stilig pion. Elisabeth hade med kameran. Man får klicka på de mindre bilderna för att få se texten! Trots att våren startade tidigt i år blev pionblomningen sen p.g.a. en kylig maj-juni. Därför har doftpionerne ännu inte slagit ut men Itoh hybriderna gjorde sitt bästa för att lysa upp i trädgården. Här ovan Court Jester. Min favorit för dagen: Hybriden Etched Salmon, en perfekt pion. Helt perfekt vad gäller växtsätt, bladfärg, blomform och doft. May Apple, en riktigt kraftigt växande hybrid
Den här plantan planterade jag hösten -13, i fjol prövade den sig fram och blommade med 2 små ynkliga blommor. I år har den växt till en kraftig buske med 5-6 stjälkar och totalt 20-talet blomknoppar. Efter en eller någon dag bleks färgen i solen. På väg att slå ut.
´Sunny Girl` är en hybrid från den amerikanske odlaren Laning och den presenterades 1985. Föräldrarna är Quad F3 och `Silver Dawn´. Sunny Girl kan bli 90 cm hög. Elva blomstjälkar och några sidoknoppar redan andra året efter plantering tyder på en god växtkraft. Poeten Sonja Åkesson bodde under sin ungdom på 30-talet i Havdhem på södra Gotland. I en av sin dikter beskriver hon bl.a. Bondpionerna som växte i familjens trädgård vid järnvägsstationen där pappan arbetade som stins. Bondpionerna lever fortfarande i högönsklig välmåga trots att trädgården/järnvägsparken varit helt överväxt i flera årtionden. Under de senaste 15 åren har Sonja Åkesson-sällskapet skött om den lilla parken och nu har pionerna åter plats att breda ut sig.
Bästa tiden att besöka parken är nu; när pioner, guldregn och syrener blommar. Lite mer info om parken hittar du här på pionsidan.com under"Här kan du se pioner". |
Välkommen att kommentera eller ställa frågor i "comments" eller under fliken kontakt.
May 2024
|