Bland andra kändisar som var på plats sågs bl.a. 'Karl Rosenfield' och
'Dutchess de Nemours'
På Söder höjder med fin utsikt över stan, mellan Fjällgatan och Stigbergsgatan, ligger den lilla parken Anna Lindhagens täppa. Ovan: I en trädgård med klassiska pioner är förstås 'Sarah Bernhardt' självskriven. Bland andra kändisar som var på plats sågs bl.a. 'Karl Rosenfield' och 'Dutchess de Nemours' I den lilla välskötta trädgården finns bland annat ett kryddland och ett tjugotal frodiga pioner. För den som är intresserad av de gamla klassiska luktpionerna är parken en liten pärla som är väl värd ett besök. Väldoftande och vackra, vad kan man mer begära? Det hade förstås varit roligt att veta namnet på den fina pionen. Det finns ju flera ljusrosa med sen blomningstid men jag gissar på 'Albert Crousse'. Ovan: 'Sarah Bernhardt' var ju lättare att känna igen.
0 Comments
Hybridpionen 'Lovely Rose' vann överlägset titeln "Den vackraste pionen" vid firandet av "Pionens Dag" här i trädgården i Hemse. Bland de avlagda 130 rösterna drogs en vinnare som fick en pionplanta i kruka samt en pionbukett. Till höger på bilden ovan ses en glad Eva Wahl med pionvinsten och till vänster visar väninnan och pionisten Elisabeth Egeland upp vinnarbuketten. Vinnaren, Saunders hybriden 'Lovely Rose' fick 20 av de avlagda rösterna och som tvåa kom hybridpionen 'Cytherea' med 10 röster. På tredje plats kom ytterligare en hybrid, 'Buckeye Belle' med 9 röster.
I helgen har jag haft "Öppen Trädgård" och haft besök av drygt etthundra pionintresserade trädgårdsvänner. Här gäller det att fatta rätt beslut: Alla besökare fick i uppgift att lämna in en röstsedel för att kora "Den vackraste pionen" och därmed vara med i en utlottning av en pionplanta. Foto: Ulrika Friman Ett så viktigt val kräver eftertänksamhet. Här är det två glada systrar som inspekterar hybridpionen 'Lovely Rose' lite närmare. Fikapaus i skuggan. Foto Ulrika Friman Ovan: Vindtåliga blomsterarrangemang. Foto Ulrika Friman Ovan: Några av de pioner som stod i blom, klicka på bilden för att se pionens namn. Ovan till vänster: Ingen pionfika utan pionservett. Foto: Ulrika Friman Till höger ses en av de många Tistelfjärilar som förgyllde trädgården, lite luggsliten efter den långa flygturen från medelhavsområdet. Foto: Ulrika Friman När besökarna har gått hem kan man knipsa av lite av överflödet. För att ge till hjälpsamma grannar.
Förra årets extremt varma och torra sommarväder har tydligen haft stimulerande inverkan på knopp och blombildning på många växter, så även på buskpionerna i "Pionskogen" hos Gunvor och Gustav Bering i Burgsvik. Aldrig tidigare har pionerna blommat så rikt här i Pionskogen, på bilden ses några av de hundratal buskarna av typen 'Purpurfläckig Buskpion'. Aldrig har heller blommorna varit så stora som i år, Ovan ses några exempel på hur varierande de olika buskarnas blommor ser ut, trots att de är fröplantor som härstammar från samma moderplanta. Här växer även Paeonia ludlowii, en småblommig gul buskpion som härstammar från Tibet. Höjden på busken uppskattar vi till lite mer än 2,5 meter. Vid närmare betraktande kan man konstatera att P. ludlowiis blommor har, som här, en och i undantagsfall två pistiller. Den snarlika Paeonia delavayi som ochså växer här i pionskogen skiljer sig från P. ludlowii bland annat genom att den har fler pistiller. Om man pillar lite bland de rostfärgade ståndarna kan man i den här blomman räkna till tre pistiller. P. delavayi heter 'Småbuskpion' på svenska- Även de storblommiga pionbuskarna mäter upp till två och en halv meter på höjden. När man får lov att vandra i en Pionskog kan man inte låta bli att bli gladlynt. Den här röda buskpionen härstammar från en annan "frömamma" än de vit-rosa-lila pionerna här ovan.
Det vetenskapliga namnet på de här storblommiga buskpionerna har tidigare varit Rockii- hybrider men namnet har i senare tid ändrats till Gansu-gruppen, då de härstammar från Gansu-provinsen i Kina. |
|