Blogg

Veckans pion: 'Nova'

11/16/2019

2 Comments

Vecka 48 har jag valt hybriden 'Nova' till "Veckans pion"

'Nova' är en av de allra tidigaste hybriderna. Redan i mitten av april tittar de
knubbiga knopparna upp ur kalkkrossen.

Några veckor senare, de karaktäristiska knopparna är lätta att känna igen i jämförelse
med andra pionknoppar.

Blomstjälkarna på den 60-70 cm höga plantan är mycket kraftiga.
Här i blåsigt läge brukar jag ändå stötta lite under blomningen.

'Nova' är en Saunders-hybrid, en korsning mellan P. mlokosewitschii och P. macrophylla som registrerades 1950.
Blomman som bara har en lätt doft har rikligt med pollen och är därför omtyckt av bin och humlor. Sidoknoppar saknas.
'Nova' brukar vara förhållandevis billig i inköp och brukar finnas hos Warmerdam Paeonia där den dock är slut för den här säsongen. https://uk.paeoniapassion.com/cultivar.asp?id=86

2 Comments

Veckans Pion: 'Cytherea'

11/3/2019

0 Comments

Vecka 45 har jag valt pionhybriden 'Cytherea' till "Veckans Pion" här på pionsidan.

Den starkt rosa halvfyllda hybriden 'Cytherea' är en korsning mellan Paeonia lactiflora och Paeonia peregrina. 'Cytherea' presenterades 1953 och är en av A.P. Saunders pionhybrider.

'Cytherea' har rikligt med pollen som lockar till sig bin och andra insekter.

Som nyutslagen har 'Cytherea' starkt rosa färg.
Om den doftar? Enligt min näsa har den en lätt doft som närmast liknar av doft av gräs.

För varje dag bleknar blomman och när kronbladen faller har de hunnit bli ljust rosa.

På plantan ovan ses blommor i alla utvecklingsstadier. Tack vare sidoknopparna
pågår blomningen förhållandevis länge.
Sidoknopparna är ett arv från lactiflora-föräldern och den vackert inåtböjda formen
på kronbladen är ett arv från peregrina-föräldern.
'Cytherea' har grova stadiga stjälkar som bara undantagsvis behöver stödjas.
Höjd: 80-90 cm
Blomningstid: Medel
'Cytherea' fick Amerikanska Pionsällskapets guldmedalj 1980.

0 Comments

Veckans Pion: Paeonia cambessedesii

10/24/2019

0 Comments

Från vecka 44, 2019 har jag för avsikt att presentera "Veckans Pion" här på Pionsidan.

Den första "Veckans Pion" blir en av mina verkliga favoriter, arten Paeonia cambessedesii eller som den heter på svenska 'Balearpion'. Arten är endemisk och dess ursprungliga växtplatser i det vilda finns på Mallorca samt på någon av de andra intilliggande öarna.

P. cambessedesii startar växtsäsongen tidigt, redan i slutet av april är skotten flera cm höga här i zon 1.

Ett par veckor senare har bladen vecklat ut sig.

Om man tittar närmare ser man att både stjälk, bladstjälkar och bladnerver är röda.

När plantan kommit så långt i utvecklingen att blomman har slagit ut ser man även att bladen fått den typiska blå-grå-gröna färgen och de vågiga bladkanterna.

Även på bilden till vänster ses de art-typiska vågiga bladen.
Bladverket är fint hela säsongen och håller sig fint längre än hos någon annan pion här i min trädgård.
Plantan blir 30-40 cm hög.
De mörkt rosa blommorna blir 8-10 cm i diameter.
Blomningstiden här är i mitten-slutet av maj.
I likhet med andra pioner trivs P.cambessedesii i näringsrik jord med god dränering.
Pionen har fått sitt namn efter den franske botanisten Jacques Cambesse'des.
Trots att P. cambessedesii är en medelhavsväxt klarar den sig fint utan täckning här i min trädgård i zon 1.
Jag har en planta som står skyddat vid en vägg mot söder och en planta i öppen rabatt, båda plantorna växer
och blommar fint.

P. cambessedesii kan som här på bilden ha fem pistiller, men upp till åtta lär förekomma. Ståndarna har rikligt med gult pollen som lockar till sig humlor och bin.

Ovan: Frökapslarna är först gröna och blir på sensommaren röda innan de mognar fram i oktober.

Ovan ser man den mogna frökapseln med de fertila svarta fröna och de
röda "prydnadsfröna" som inte är fertila.

För den som vill köpa frön av Paeonia cambessedesii har jag några fröpåsar till salu, fem frön för 25 kronor plus porto. Fröna är färska, skördade nu i oktober 2019.
Beställning sker via mail, adressen finns under "kontakt" ovan.

0 Comments

Skördetider i Pionskogen

9/27/2019

2 Comments

I går var det dags för den årliga fröskörden hos Gunvor och Gustav Bering i deras Pionskog. Vädret var det bästa för fröskörd, torrt och soligt sensommarväder.

En skylt visar vägen.

Här i halvskuggan i skogsbrynet ses några av de hundratals buskpioner av sorten
'Purpurfläckig Buskpion' som växer i Pionskogen.
Att de trivs gott behöver man inte tvivla på, knappt 20 år gamla mäter de 2 till 2,5 meter på höjden och bredden.

Den här frökapseln behöver ännu ha några dagar på sig för att mogna och öppna sig.

Torra frökapslar, som små konstverk.

Trots att den gångna sommaren har varit den torraste någonsin har pionfröna utvecklat sig fint och är större än vanligt.
Fröna skall nu ligga och torka några dagar, sedan lite rensning innan det blir dags för paketering. Det blir några hekto buskpionfrön till Svenska Pionsällskapet. För den som vill skapa sig en egen Pionskog kommer fröna att finnas att köpa i Pionsällskapets monter vid Nordiska Trädgårdars trädgårdsmässa i Älvsjö nästa vår.

Ovan: Några bilder från Pionskogen i blomningstiden månadsskiftet maj-juni.

2 Comments

Bergpion och Bondpion

7/9/2019

1 Comment

Pioner har sedan urminnes tider använts som läkeväxter och prydnadsväxter i Europa. Redan i det antika Grekland och kanske ännu tidigare användes pioner som medicinalväxt.
Som prydnadsväxt tillhörde pioner de växter som allra tidigast infördes från det vilda och odlades i de första europeiska trädgårdarna.
Bergpionen P. officinalis ssp officinalis är en av arterna som förekommit som medicinalväxt och ännu används som prydnadsväxt, till en början den enkla arten och sedan även i flera olika fyllda varianter. De bubbla varianterna, Bondpionerna, anses vara hybrider mellan P.officinalis och P. peregrina och benämnes P. x festiva i Sverige.

Ovan: Bilderna visar några exempel på P. officinalis från frösådd, jag är osäker på
vilka underarter de är eller om de är korsningar. Hur som helst är de mycket tåliga växter som pryder en solig plats i trädgården.

Ovan: De enkla officinalispionerna har rikligt med pollen som uppskattas av humlor och bin.

Ovan: Här ses ett bevis på att Bondpionen är en riktigt gammal prydnadsväxt. Bilden visar en del av ett blomsterstilleben med vit och röd Bondpion. Tavlan är målad av en holländsk mästare på 1600-talet och kan ses på Nationalmuseum. Även rosa Bondpioner förekommer på liknande blomsterstilleben från 1600-talet.
Bondpionerna är robusta växter som kan bli hundra år och mer.
Bondpion brukar, tillsammans med syren, vara de växter som dröjer sig kvar längst vid gamla övergivna torp och stugor. Det är inte helt ovanligt att man i försommartid hittar blommande Bondpioner vid någon gammal husgrund, långt efter att andra blomväxter blivit utkonkurrerade av gräs och sly.

Ovan: Vit Bondpion ’Alba Plena’. Den vita Bondpionen slår ut ljust rosa och efter ett par dagar blir den rent vit.

Ovan: ’Lize van Veen’ är en gammal kulturform som i färg beskrivs av leverantören Ruud Warmerdam vid Warmerdam Paeonia som ett mellanting mellan den vita ’Alba Plena’ och ’Mutabilis Plena’. Blomman på bilden är en första-års blomma och jag förväntar mig att plantan skall ge stora tätt fyllda blommor inom ett par år.

Ovan: ’Mutabilis Plena’ när blomman slår ut är den mörkt rosa, efter några dagar bleknar blomman till ljust rosa.

Ovan: ’Rosea Plena’ när blomman slår ut är den mörkt fuchsiarosa och bleknar succesivt. Bondpionerna är tåliga växter som klarar konkurrens och gör sig fint även i ett mindre välskött hörn av trädgården, där kan sedan bladen vissna ner i lugn och ro fram på höstkanten.

Ovan: Den vanliga röda Bondpionen ’Rubra Plena’ i en cementkruka som stått ute i det fria året om de senaste 5 åren. Så här skall ju ingen pion behöva stå men jag kan inte låta
bli att visa bilden som visar att en Bondpion kan både överleva och utveckla sig även under riktigt ogynnsamma förhållanden, i år hade plantan 12 fina blommor.

I officinalisgruppen finns även några småväxta sorter som fungerar fint som trädgårdsväxter.
Ovan: P. officinalis ’Anemoneflora’ bildar en 40-45 cm hög kompakt planta som pryder sin plats i ett stenparti eller i rabatten då plantan är stadig och bladen håller sig vackra fram till frosten kommer.

Ovan: P. ’Nordic Paradox’ registrerades så sent som 2016.
Den här lilarosa fyllda dvärgpionen har varit känd i de nordiska länderna under flera olika namn bl.a. ”Midsommarpion”. Det finns herbarieexemplar av den här växten bevarade från 1600-talet, så bevisligen har den funnits i minst 400 år. Den här 50 cm höga plantan är
i likhet med P. ’Anemoneflora’ troligen en mutation/variant av P. officinalis ssp humilis. Den bildar en kompakt planta som håller sig fin hela säsongen.

1 Comment

Årets nykomlingar i Pionlandet

7/2/2019

1 Comment

Nog är det spännande att köpa pioner av nya sorter och få se hur blommorna ser ut
och hur plantorna utvecklas. Men att fröså pioner och få se hur de små plantorna utvecklas och så småningom ger den första blomman, ja det är faktiskt lite mer spännande.
Av mina fröplantor som blommat för första gången i år har jag namngivit och
gett "trädgårdsnamn" till två stycken.

Ovan: "Prudence" är limefärgad med gula ståndare och röda märken på pistillerna.

"Prudence"

Halvfylld, limefärgad, gula ståndare och röda märken på pistillerna.
Blomningstid: Tidig
Fröförälder: 'Lemon Chiffon'
Pollenförälder:Okänd
Doft:

Hitintills liknar "Prudence" till stor del 'Lemon Chiffon' men blomman är lite ljusare och färgen går tydligt åt grönt. Nu är det bara att vänta ett par år och se hur plantan och blomman utvecklar sig, så än finns det spänningsmoment kvar när det gäller den här nya pionplantan.

Ovan: Den andra av mina fröplantor som jag har gett ett trädgårdsnamn är "Signe", en
fyraårig fröplanta med vita enkla blommor.

"Signe" är en fröplanta efter fröföräldern 'Blushing Princess', pollenföräldern är okänd.

'"Signe" är en tidigt blommande hybrid. De gula ståndarna och de röda märkena på de ljusgröna pistillerna bildar en fin kontrast till de prydligt formade vita kronbladen.
Troligen kommer den här pionen att leverera enkla blommor även när den har fått några år på sig för att få visa sitt rätta jag.

1 Comment

Anna Lindhagens täppa

6/27/2019

0 Comments

På Söder höjder med fin utsikt över stan, mellan Fjällgatan och Stigbergsgatan, ligger den lilla parken Anna Lindhagens täppa.

Ovan: I en trädgård med klassiska pioner är förstås 'Sarah Bernhardt' självskriven.
Bland andra kändisar som var på plats sågs bl.a. 'Karl Rosenfield' och
'Dutchess de Nemours'

I den lilla välskötta trädgården finns bland annat ett kryddland och ett tjugotal frodiga pioner. För den som är intresserad av de gamla klassiska luktpionerna är parken en liten pärla som är väl värd ett besök.

Väldoftande och vackra, vad kan man mer begära? Det hade förstås varit roligt att veta namnet på den fina pionen. Det finns ju flera ljusrosa med sen blomningstid men jag gissar på 'Albert Crousse'.

Ovan: 'Sarah Bernhardt' var ju lättare att känna igen.

0 Comments

"Den Vackraste Pionen" är nu utsedd.

6/17/2019

0 Comments

Hybridpionen 'Lovely Rose' vann överlägset titeln "Den vackraste pionen" vid firandet av "Pionens Dag" här i trädgården i Hemse. Bland de avlagda 130 rösterna drogs en vinnare som fick en pionplanta i kruka samt en pionbukett.

Till höger på bilden ovan ses en glad Eva Wahl med pionvinsten och till vänster
visar väninnan och pionisten Elisabeth Egeland upp vinnarbuketten.

Vinnaren, Saunders hybriden 'Lovely Rose' fick 20 av de avlagda rösterna och som tvåa kom hybridpionen 'Cytherea' med 10 röster. På tredje plats kom ytterligare en hybrid, 'Buckeye Belle' med 9 röster.

0 Comments

Stort intresse för pioner vid tidigt firande av "Pionens Dag"

6/9/2019

0 Comments

I helgen har jag haft "Öppen Trädgård" och haft besök av drygt etthundra pionintresserade trädgårdsvänner.

Här gäller det att fatta rätt beslut: Alla besökare fick i uppgift att lämna in en röstsedel för att kora "Den vackraste pionen" och därmed vara med i en utlottning av en pionplanta.
Foto: Ulrika Friman

Ett så viktigt val kräver eftertänksamhet.

Här är det två glada systrar som inspekterar hybridpionen 'Lovely Rose' lite närmare.

Fikapaus i skuggan. Foto Ulrika Friman

Ovan: Vindtåliga blomsterarrangemang. Foto Ulrika Friman

Ovan: Några av de pioner som stod i blom, klicka på bilden för att se pionens namn.

Ovan till vänster: Ingen pionfika utan pionservett. Foto: Ulrika Friman
Till höger ses en av de många Tistelfjärilar som förgyllde trädgården, lite luggsliten efter den långa flygturen från medelhavsområdet. Foto: Ulrika Friman

När besökarna har gått hem kan man knipsa av lite av överflödet.

För att ge till hjälpsamma grannar.

0 Comments

Rekordblomning i "Pionskogen"

6/4/2019

0 Comments

Förra årets extremt varma och torra sommarväder har tydligen haft stimulerande inverkan på knopp och blombildning på många växter, så även på buskpionerna i "Pionskogen" hos Gunvor och Gustav Bering i Burgsvik.

Aldrig tidigare har pionerna blommat så rikt här i Pionskogen, på bilden ses några av de hundratal buskarna av typen 'Purpurfläckig Buskpion'.

Aldrig har heller blommorna varit så stora som i år,

Ovan ses några exempel på hur varierande de olika buskarnas blommor ser ut, trots att de är fröplantor som härstammar från samma moderplanta.

Här växer även Paeonia ludlowii, en småblommig gul buskpion som härstammar
från Tibet. Höjden på busken uppskattar vi till lite mer än 2,5 meter.

Vid närmare betraktande kan man konstatera att P. ludlowiis blommor har, som här, en och
i undantagsfall två pistiller.

Den snarlika Paeonia delavayi som ochså växer här i pionskogen skiljer sig från P. ludlowii bland annat genom att den har fler pistiller. Om man pillar lite bland de rostfärgade ståndarna kan man i den här blomman räkna till tre pistiller. P. delavayi heter 'Småbuskpion' på svenska-

Även de storblommiga pionbuskarna mäter upp till två och en halv meter på höjden.

När man får lov att vandra i en Pionskog kan man inte låta bli att bli gladlynt.

Den här röda buskpionen härstammar från en annan "frömamma" än de vit-rosa-lila pionerna här ovan.
Det vetenskapliga namnet på de här storblommiga buskpionerna har tidigare varit Rockii- hybrider men namnet har i senare tid ändrats till Gansu-gruppen, då de härstammar från Gansu-provinsen i Kina.

0 Comments

<<Previous

Välkommen att kommentera eller ställa frågor i "comments" eller under fliken kontakt. Archives

Välkommen att kommentera eller ställa frågor i "comments" eller under fliken kontakt.

Archives