|
|
||||
 Svårt att inte tycka om 'Lemon Chiffon's stora fyllda blommor.  'Lemon Chiffon' är en praktfull hybrid med stadiga stjälkar med många sidoknoppar vilket gör att blomningen pågår förhållandevis länge. Bladverket är vackert mörkgrönt och håller sig fint hela säsongen.  Trots att blomman är fylld har den rikligt med ståndare och får många besök av humlor och bin som samlar in pollen.  Ett ytterligare plus är att plantan ger rikligt med frön som i sin tur ger fina fröplantor.
0 Comments
 Trevligt besök i trädgården idag på "Pionens Dag" 18 juni, av Ann Enström till höger på bild och Anita till vänster. Dagen till ära fick det bli lite pionutdelning, Ann visar även
upp pionplantan hon vann i tävlingen "Gissa priset på trädgårdens dyraste pion" Nu är det en spännande tid i trädgården när alla pioner skall till att blomma. Extra spännande är det förstås att se hur fröplantorna utvecklas och särskilt om det är första gången de skall blomma. Ett kärt besvär är att hitta på nya trädgårdsnamn till första-gångs-blommarna. Jag använder för det mesta namn från familjen eller släkten så det brukar gå lätt då det finns gott om förslag att välja bland.  Ovan: Den här 5-åriga hybriden har jag gett trädgårdsnamnet "Wera" efter min mamma som var växtintresserad hela livet.  Ovan: De rödbruna foderbladen förstärker intrycket av blomman men den pastelliga färgen har jag svårt att beskriva, Pistillernas röda märken kontrasterar fint mot de gula ståndarna.  Ovan: "Wera"s blad är vackert gröna och plantan har ett stadigt växtsätt och är betydligt lägre än de andra fröplantorna i samma "kull". Jag trodde att jag hade ordning på mina fröer och mina fröplantor men i det här fallet har jag nog blandat om etiketterna så jag får skriva: Fröföräldrar okända. Möjligen är frömamman 'Bluching Princess'  Ovan: Redan som nyutslagen lockar blomman till sig pollensamlande insekter.  Ovan: Blomman är enkel och har två rader kronblad. Den har en svag doft.
Plantans höjd är knappa 50 cm. Det skall bli intressant att följa utvecklingen och se hur växt och blomma ser ut om ett par år. Tyvärr kommer jag inte att ha "Öppen Trädgård" i år. Den som ändå vill se pionerna är välkommen att beställa en egen tid på mail smedjegatan12@gmail.com Jag bokar då av en timme då du själv i lugn och ro kan titta på pionerna här i trädgården. Jag tillhör själv riskgrupp så jag kommer att hålla mig på avstånd. Pionplantor i kruka och pionfrön kommer att finnas att köpa, så långt lagret räcker, det är självbetjäning och swish som gäller. Jag tror att den bästa blomningstiden kommer att infalla mellan den 5 juni och 15 juni, så välkommen att boka din tid då. På den här länken kan du se några bilden från förra årets piondagar: http://www.pionsidan.com/blogg/stort-intresse-for-pioner-vid-tidigt-firande-av-pionens-dag  Ovan: Två av fjolårets besökare, Elisabeth till vänster och Eva till höger.
 Ovan: SMHI utlovade efterlängtat regn, då fick några pionblommor följa med in. Ljust rosa P. daurica fröplanta, mörkt rosa P. mollis och P. mlokosewitschii.  Ovan: Luddpion, P. mollis  Ovan: P. daurica, fröplanta  Ovan: P. daurica, fröplanta, på nära håll.  Ovan: Frösådd korsning mellan P. wendelboi och P. mlokosewitschii  Ovan: P. cambessedesii  Ovan: Midsommarpionen, registrerad som 'Nordic Paradox', ligger redan i startgroparna.
Har man väl blivit pionbiten är det inte bara blomningen som är värd att bevaka, så här års blir det många turer i trädgården för att se hur knopparna utvecklar sig.  Ovan: Den röda Bondpionen P. officinalis 'Rubra Plena' en gammal trotjänare som jag minns från min barndoms lantliga trädgård. Med extra nostalgipoäng tillhör den de verkliga favoriterna.  Ovan: En annan favorit är den betydligt modernare pionen, 'Lemon Chiffon', som registrerades av David Reath 1981. Här med regndroppar efter en efterlängtad skur.  Ovan: Den röda Dillpionen P. tenuifolia 'Rubra Plena' är en av de allra tidigaste pionerna här i trädgården.  Ovan: Hybriden 'Coral Charm' vill ha gott om plats, här på sjunde året fyller den en kvadratmeter med råge. Ovan: Prydligt formade 'Ellen Cowley' till vänster och en fröplanta till höger.  Ovan: 'Sunny Girl' sjuårig planta med ett 40-tal blomstjälkar, behöver snart stöttas upp då blommorna blir stora och tunga.  Ovan: Sista bilden visar en nykomling i trädgården, den ljust rosa Bondpionen 'Lize van Veen' en riktig raritet som än så länge bara har två knoppar.
Det finns olika sätt att så pionfrön, här nedan tittar vi på några olika sorter av pionfrön och hur man gå tillväga vid SOMMARSÅDD av pionfrön.  Buskpionens frökapslar med mognande frön.  Hos en del av pionarterna förekommer både fertila frön och icke fertila "prydnadsfrön", de svarta är fertila och de röda är icke fertila frön.  Paeonia cambessedesii från Mallorca visar här de svarta fertila fröna och de röda icke fertila fröna som vill locka fåglar eller djur att hjälpa till med fröspridningen.  Buskpionens torra frökapslar med mogna frön.  Mogna torra frön av buskpion. I väntan på sådd förvaras fröna svalt och mörkt.  Sådd i kruka täckt med grov sand som skydd mot kraftigt regn och fågelpick.  Vid sommarsådd sår man lämpligen I juni, krukorna skall grävas ner I jorden, gärna I en pallkrage så att man har kontroll på sina sådder. Fröet gror under sommaren och bildar då roten, först tidigt nästa vår kommer det första groddbladet. Man kan täcka med nät eller liknande för att förhindra att fåglar eller djur skall stöka om i sådderna. Det är viktigt att jorden I krukan hålls lagom fuktig under sommaren för att fröet skall gro. Själv brukar jag lägga över skuggnät om sommarmånaderna är torra, på hösten skall skuggnätet bort för att sådderna inte skall bli för fuktiga.  Året därpå, den första sommaren efter sådd, ser det förhoppningsvis ut såhär I sålådan.  Vid omplantering efter första sommaren ser plantorna ut såhär. Observera de långa rötterna, det är viktigt att man sår i tillräckligt stora och framförallt tillräckligt djupa krukor.  Andra sommaren efter sådd ser det ut såhär, de här plantorna är då utplanterade på friland.  Tredje sommaren: Med maximal tur kan som här den första blomman visa sig redan sommar nr 3. Det vanliga är dock att man får vänta till sommar 4 eller 5 innan fröplantan blommar. När man sår frön från vildarter av pioner kan man räkna med att den nya plantan blir lik moderplantan. Men när man sår öppet pollinerad frön från kultiverade pioner som Luktpioner, Hybrider och Buskpioner kan man inte förutse hur den nya blomman kommer att se ut. Det beror på att Luktpioner och Buskpioner har korsats fram och tillbaka I århundraden och bär därför på många olika anlag för blomform, färg, doft etc. Här ovan ses 6 bilder på olika Buskpioner, de är syskon och alla är "barn" från samma "frömamma". ---------------------------------------------------------------------------------------Så här går det till vid sommarsådd, sammanfattning:
------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Se även: Pionisten.se Odlingsanvisningar
Sommarsådd Höstsådd Sådd i mossa Efter den extremt milda vintern, som inte ens förtjänade namnet vinter, har pionernas tillväxt startat flera veckor tidigare än normalt.  Ovan: Den mycket tidiga hybriden 'Chalice' har skott som redan är 15 cm höga, nu är det bara att hoppas att det inte blir alltför många minusgrader på nätterna. De senaste nätterna har det varit ner till 5 minusgrader vilket gjort att skotten har slokat lite på morgonen, men efter någon timme har de repat sig igen.  Ovan: Den storväxta hybriden 'Quitzin' planterad hösten 2015. I år ser det ut att bli ett tjugotal blomstjälkar.  Ovan: Här har jag glömt bort att sätta etikett så jag får vänta på blomningen och hoppas på att jag känner igen den så att jag kan få rätt namn på den då.  Ovan: Vildarten P. coreacea marocko, köpt som en pytteliten rot för några år sedan. Nu är det spännande att se om det blir blomma i år eller om jag måste vänta till nästa år.  Ovan: P. corsica har en korthårig "päls" till skydd mot sena frostnätter.  Ovan: En frösådd P. officinalis, liknar underarten huthii  P. peregrina, fröplanta 5 år efter sådd.
Med anledning av den extremt milda vintern har pionernas tillväxt startat betydligt tidigare än andra år. Tidigast av alla är de arter som har sitt hemvist i medelhavsområdet.  Här invid den varma husväggen har P.cambessedesii redan hunnit långt.  En fröplanta av P. russoi. Hos den här arten är det ny-uppvuxna skotten tätt behårade, till skydd mot kalla frostnätter.  Tidigast av alla är Rhodospionen, P.rhodia. På bilden en femårig fröplanta, jag hoppas på blomning nästa år.
 För två år sedan fick jag en förfrågan från det Danska Pionsällskapet om jag ville komma och visa pionbilder från min trädgård vid deras årsmöte. Tyvärr var jag tvungen att tacka nej vid det tillfället. När jag i år fick en ny inbjudan tackade jag ja utan minsta tvekan, speciellt som Gitte Mosgaard, arbetskamrat sedan länge, lovade att följa med om där skulle uppstå några språkliga problem.  Ovan ses från vänster Karsten Agersted, föreningens ordförande Peter Lunding och Birgit Agersted. Därefter Michael Miely med sambo, undertecknad och längst till höger Gitte Mosgaard.  Ovan: Dagen inleddes med Michael Mielys bildvisning/föreläsning om sina pionodlingar och plantskola i norra Österrike https://www.paeoniamiely.com/shop/. Därefter presenterade han en hel rad av sina vackra hybrider, bl.a. 'Drolla', 'Rossweisse', 'Zemina' och 'Walkyre'. Ovan: Några av Mielys hybrider, bilder lånade från nätet.  Mitt bidrag till dagen var att visa bilder från min trädgård med inriktning på hybrider samt en workshop, "Förökning av pioner genom frösådd". Här är föreningens medlemmar i full gång med att ladda krukorna med lecakulor, rosjord, såjord, isgrus och frön från Pionskogen i Burgsvik.  Nu är det bara att placera krukorna på lämpligt ställe utomhus, tidigt nästa vår kan man förvänta sig de första livstecknen ovan jord. Efter en dag med mycket fika, mackor, mat och många glada pionvänner var det dags att åka hem till Sverige igen.
Några erfarenheter rikare: Trädgårdsmänniskor verkar vara vänliga själar var man än kommer och språket var inte alls något hinder för kommunikationen. Och aldrig skall jag kånka med mig isgrus till utlandet fler gånger... |
