Blogg

Pioner i kruka?

4/22/2019

Att Luktpioner och Hybrider är stora växter som vill ha gott om utrymme för att utveckla sig optimalt och därför inte passar för odling i kruka det är allom välbekant.
Finns det då inga undantag från "Inte odla i kruka regeln"?
Ja, det gör det faktiskt! Här finns bevis på att man med speciella omsorger i alla fall kan
få en småväxt pion-art som P. rhodia att överleva i kruka i många år. Dock får man nog inte hoppa över det där med "speciella omsorger" för att lyckas så här bra.

På bilden ovan, en frösådd planta av Rhodospion som har tillbringat hela sitt
drygt fyrtioåriga liv i en kruka.
Den här pionen står i sin kruka i frostfritt växhus under vinterperioden och under sommaren är den placerad i skuggan under ett träd.

Fröna till den här plantan är plockade på Rhodos där pionen är vildväxande i gles barrskog på steniga bergssluttningar.

Fröna till plantan plockades 1975, det var fyra år innan Rhodospionen blev skyddad
enligt Bernkonventionen.

På nära håll ser man de fint formade röda pistillerna och de gula ståndarna.

Eftersom den här plantan står i växthus startar blomningen tidigt och redan har
några blommor vissnat.
Nu är det bara att vänta och se om det blir något innehåll i frökapslarna, om så är fallet brukar fröna mogna fram på höstkanten.

Till sist får jag bekänna att jag fått lov att söka mig utsocknes för att se pionen och för att kunna ta bilderna ovan.
Själv har jag bara en liten nybörjarplanta från fådda frön men hoppas förstås på blomning om några år.

0 Comments

Variationsrikedom i pionlandet.

4/8/2019

1 Comment

Om man tittar närmare på de olika kultiverade pion-sorterna kan man se mer eller mindre tydliga skillnader på skott, blad, knoppar, blommor och frökapslar.
När man ser på de olika pion-arterna är skillnaderna ännu mer tydliga
och variationsrikedomen är förbluffande stor.
Här ses exempel på några olika pion-arter vars skott är på väg upp nu.

En frösådd Bergpion, P. officinalis som ser ut att få dubbelt så många blommor som i fjol.

Två frösådda officinalis: P. huthii? till vänster och P. villosa? till höger.
När det gäller frösådder kan man aldrig vara säker, åtminstone inte då det gäller officinalis som det finns många underarter av och som lätt kan korsa sig.

Rhodospionen P. rhodia förbereder sig på en torr sommar genom att växa upp extra tidigt på våren..

Till vänster: Pyttelilla P. clusii köpt från Belgiska albiflora.be behöver några år till innan man kan hoppas på blomning, ån så länge får jag vara glad att den klarar övervintringen här.
Till höger: En frösådd P. peregrina.

P. russoi frösådd, om man tittar efter noga ser man att den har ett bra skydd mot sen nattfrost.

Kameleontpion P. x chamaeleon brukar tillsammans med P. mairei vara de
tidigaste pionerna i blom här i trädgården, chamaeleon ser ut att ligga bra till i år ochså.

1 Comment

Föreläsning med bildvisning: FRÖSÅDD AV PIONER GotlandsTrädgårdsamatörer Vita Huset Visby torsd 9/5 kl 18:30

4/4/2019

0 Comments

Torsdagen den 9 maj kl 18:30 kommer jag att hålla ett föredrag med workshop om frösådd av pioner.
Bildvisningen innehåller även presentation av ett antal vackra och odlingsvärda arter och sorter av pioner.

Det vanligaste sättet att föröka pioner är genom delning eller ympning men man kan även få fram vackra pioner genom frösådd. Här ovan ses två exempel på resultat av mina egna frösådder.

Ovan: Ytterligare två exempel på frösådda pioner.

Plastkruka, jord och 5 frön av buskpion/person delas ut så långt lagret räcker.
Entre avgift: Medlemmar: 40:- Icke medlemmar: 60:- Fika ingår
Plats: Vita Huset Visby
Välkomna!

0 Comments

March 30th, 2019

3/30/2019

2 Comments

Den gångna vintern har varit mycket mild, därför har pionerna startat att växa ovanligt tidigt i år.

P. x chamaeleon

P. cambessedesii står nära husväggen på solsidan och börjar därför växa extra tidigt på våren.

P. daurica

P. russoi eller möjligen moresii. En sex-årig frösådd planta som nu skall blomma för första gången.

P. rhodia, frösådd planta som nu är inne på fjärde säsongen.

P. coreaceae marocco, en liten planta från albiflora.be. Den exotiska plantan har överlevt två vintrar här men behöver nog ett par år till innan den kan producera någon blomma.

Den här Svavelpionplantan, P. mlokosewitschii, har växt till rejält trots att den gångna sommaren var mycket torr.

2 Comments

Frösådd av pioner

3/21/2019

2 Comments

Det finns olika sätt att så pionfrön, här nedan tittar vi på några olika sorter av pionfrön och hur man gå tillväga vid SOMMARSÅDD av pionfrön.

Buskpionens frökapslar med mognande frön.

Hos en del av pionarterna förekommer både fertila frön och icke fertila "prydnadsfrön",
de svarta är fertila och de röda är icke fertila frön.

Paeonia cambessedesii från Mallorca visar här de svarta fertila fröna och de röda icke fertila fröna som vill locka fåglar eller djur att hjälpa till med fröspridningen.

Buskpionens torra frökapslar med mogna frön.

Mogna torra frön av buskpion. I väntan på sådd förvaras fröna svalt och mörkt.

Sådd i kruka täckt med grov sand som skydd mot kraftigt regn och fågelpick.

Vid sommarsådd sår man lämpligen I juni, krukorna skall grävas ner I jorden, gärna I en pallkrage så att man har kontroll på sina sådder. Fröet gror under sommaren och bildar då
roten, först tidigt nästa vår kommer det första groddbladet.
Man kan täcka med nät eller liknande för att förhindra att fåglar eller djur skall stöka om i
sådderna. Det är viktigt att jorden I krukan hålls lagom fuktig under sommaren för att fröet
skall gro. Själv brukar jag lägga över skuggnät om sommarmånaderna är torra,
på hösten skall skuggnätet bort för att sådderna inte skall bli för fuktiga.

Året därpå, den första sommaren efter sådd, ser det förhoppningsvis ut såhär I sålådan.

Vid omplantering efter första sommaren ser plantorna ut såhär. Observera de långa rötterna, det är viktigt att man sår i tillräckligt stora och framförallt tillräckligt djupa krukor.

Andra sommaren efter sådd ser det ut såhär, de här plantorna är då utplanterade på friland.

Tredje sommaren: Med maximal tur kan som här den första blomman visa sig redan sommar nr 3. Det vanliga är dock att man får vänta till sommar 4 eller 5 innan
fröplantan blommar.

När man sår frön från vildarter av pioner kan man räkna med att den nya plantan blir lik
moderplantan. Men när man sår öppet pollinerad frön från kultiverade pioner som Luktpioner, Hybrider och Buskpioner kan man inte förutse hur den nya blomman kommer att se ut. Det beror på att
Luktpioner och Buskpioner har korsats fram och tillbaka I århundraden och bär därför på
många olika anlag för blomform, färg, doft etc. Här ovan ses 6 bilder på olika Buskpioner, de är syskon och alla är "barn" från samma "frömamma".

---------------------------------------------------------------------------------------Så här går det till vid sommarsådd, sammanfattning:

Såningstid: Juni
Krukstorlek: 12-14 cm plast eller lerkruka
Jord: Såjord, helst sandblandad. Bottna gärna med lite rosjord.
Antal frön: 3-5 per kruka
Sådjup: 1-2 x frötjocklek
Täck sådden med ett lager grov sand el. halkbekämpningsgrus.
Gräv ner krukan utomhus, håll sådden fuktig under sommaren.
Tidigt nästa vår gror fröna. Ev. kan det dröja ytterligare ett år innan fröna gror.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Se även: Pionisten.se

Odlingsanvisningar
Sommarsådd
Höstsådd
Sådd i mossa

2 Comments

Medelhavspionerna, först upp i pionlandet.

3/17/2019

0 Comments

Efter en mild och snöfattig vinter börjar pionerna vakna till så smått.
Vildarterna med hemort runt medelhavet startar tidigast av alla.

Balearpion, Paeonia cambessedesii, här med sällskap av några taklökar.
Den här plantan står invid husväggen och startar betydligt tidigare än min andra cambessedesii-planta som står öppet i en rabatt.

Rhodospionen, Paeonia rhodia, är den av mina pioner som börjar växa allra tidigast.
Rhodospionen växer naturligt i gles tallskog på Rhodos så den behöver ha skydd mot stark sol för att inte bladen skall bli brända på våren och försommaren.
Den här plantan är frösådd och börjar nu sin fjärde säsong.

Paeonia russoi, en frösådd planta som nu är sex år och ser ut att få sina allra första blommor snart.

0 Comments

Gammal är äldst.

1/23/2019

0 Comments

Det är allmänt känt att man odlat pioner i Kina i mer än tusen år. Men även här i Europa har pioner varit kulturväxter sedan urminnes tidier. Till en början var det de enkla vilda arterna som var aktuella både som prydnadsväxter och som medicinalväxter. Någon gång under historiens gång uppstod de dubbla Bondpionerna, när och hur kan man inte med säkerhet säga.

På Nationalmuseum i Stockholm kan man bland Rembranths tavlor och annan 1500-tals konst se dessa stilleben som bevisar att Bondpionen var en uppskattad prydnadsväxt redan för 500-år sedan.

Om man tittar lite närmare på tavlan har man inga svårigheter att identifiera både en vit och en röd Bondpion.

Ovan: På en annan tavla i 1500-tals samlingen kan man även se den rosa bondpionen.

Pioner är svåröverträffade både då det gäller tålighet och livslängd, den här röda Bondpionen har bevisligen stått på samma ställe i 80 år. Mest troligt är att den planterades omkring förra sekelskiftet så förmodligen har den stått på platsen i 120 år.

Ovan till vänster: Vit Bondpion P. officinalis 'Alba Plena' syn. P. x festiva 'Alba Plena', slår ut svagt rosa och bleknar till rent vitt.
Ovan till höger: Röd Bondpion i knopp P. officinalis 'Rubra Plena' syn. P. x festiva 'Rubra Plena'

Ovan: P.officinalis 'Mutabilis Plena' syn. P. x festiva 'Mutabilis Plena'

Ovan: P. officinalis 'Rosea Plena' syn P. x festiva 'Rosea Plena' är som nyutslagen starkt rosa och bleknar succesivt till ljust rosa.

Ovan: Det senaste nytillskottet i min lilla Bondpionsamling är den rosa 'Lize van Veen' från Warmerdam Paeonia. Även fotot är från Warmerdam, lånat från nätet. Till sommaren hoppas jag att jag kan fotografera 'Lize van Veen' i min egen trädgård.

Ovan: Europeiska luktpioner, som 'Edulis Superba', är en senare företeelse. Det skulle dröja fram till 1800-talet innan de första dubbla europeiska luktpionerna odlades fram i Frankrike, men det är en annan historia.

0 Comments

Pionfrön till salu!

1/11/2019

0 Comments

Pionfrön finns till salu här, av de fem olika sorter som visas på bilden ovan: Buskpion, de tre olika vildarterna, Balearpion, Bergpion och Svavelpion. Samt hybriden 'Lemon Chiffon'.
Kortare beskrivning av de olika sorterna finns under fliken "pionarkivet " ovan.

Fem frön per påse.
Fröna är skördade hösten -18, det är lämpligt att fröna sås i juni enligt anvisningar för sommarsådd. Hur man kan gå till väga finns att läsa i blogginlägget:
www.pionsidan.com/blogg/frosadd-av-pioner

Beställning skickas med mail till min adress: smedjegatan12@gmail.com

Pris: 1 påse 25:- + porto 5 påsar 100:- plus porto
Betalning: Genom Swish eller till mitt bankkonto.

Antal påsar är begränsat, först till kvarn gäller!

0 Comments

Pioner som lockar pollinerare.

10/31/2018

0 Comments

Med anledning av att jag har fått en fråga från en av bloggens läsare om vilka pionsorter man skall välja om man vill locka vildbin och humlor till sin trädgård kommer det här inlägget främst att handla om pioner som ger rikligt med pollen.

Alla vildarter av pioner, som här P. cambessedesii och P. mlokosewitschii, har pollen och vill gärna ha besök av insekter för att få hjälp med pollineringen.

Fördelen med vildarterna är att de förlänger
säsongen genom sin tidiga blomning.
En nackdel med vissa av arterna är att de har en kort blomningstid så det gäller att välja sådana sorter som har lite längre blomningstid, t.ex. Svavelpion och Bergpion.

Om man vill se honungsbin i sin trädgård gäller det att ha en viss mängd blommor.
Om man bara har enstaka blommor är det inte säkert att de bryr sig om att besöka trädgården.
Så gäller det förståss att det finns en biodlare,
inte längre bort än 3 km.

Svavelpionen, Paeonia mlokosewitschii, är en av pionarterna som har rikligt med pollen.

Ovan: Svavelpionkorsningen 'Claire de Lune' lockar flygande insekter med pollen i mängder.

Hybriderna 'Roy Perssons Best Yellow', till vänster, och 'Lemon Chiffon', till höger, är i likhet med tidigare nämnda 'Claire de Lune' korsningar från USA. Alla tre bildar vid gynnsamma förhållande stora plantor inom några få år, de har även gemensamt att de har stora blommor och bildar sidoblommor vilket gör dem till välfyllda matplatser för bin och humlor.

Här oven ses fler exempel på hybrider som lockar till sig humlor och bin med rikliga mängder pollen, ovan från vänster: 'America' 'Lovebirds' 'May Lilac' och 'Salmon Dream'.
Nämnas skall även att vissa av de fyllda hybriderna har pollen medan vissa av de fyllda saknar pollen.

De enkla luktpionerna som här representeras av, till vänster 'Chiffon Clouds'och till höger 'Virginia Dare', har rikligt med pollen och får sidoblommor vilket ökar pollenmängden och förlänger säsongen.

Hos de vackra gamla klassiska fyllda pionerna, 'Edulis Superba', 'Festiva Maxima'
och 'Sarah Bernhardt' har ståndarna genom förädling ombildats till kronblad så de
blir knappast några insektsmagneter.
De här fyllda luktpionerna behöver dock inte vara helt sterila då vissa sorter kan ha små mängder stånder gömda mellan kronbladen och hos en del har sidoblommorna
både ståndare och pistiller.

Luktpionerna med "japansk blomform" och "anemonform" där ståndarna är ombildade till smala blomblad saknar oftast pollen och är alltså inte heller några favoriter hos humlor och bin.
Ovan från vänster: 'Gay Paree' 'Do Tell' och 'Bowl of Beauty'. I likhet med de dubbla luktpionerna behöver inte heller de här pionerna vara sterila, små mängder pollen kan förekomma och hos en del förekommer pistiller.

Personligen tycker jag dock att man skall plantera även de gamla klassiska fyllda och de med japansk blomform - man kan ju aldrig säkert veta, kanske har bin och humlor
ett estetiskt sinne som gör att de vill besöka din trädgård inte enbart för födan skull
utan även för att de vill titta på vackra blommor.

Sammanfattningsvis: Om man planterar några vildarter, t.ex. Bergpion och Svavelpion samt några enkla eller halvfyllda hybrider och några enkla luktpioner kan man locka pollinerande insekter till sin trädgård under närmare två månaders tid.
Om vissa pioner har mer dragningskraft på humlor och bin känner jag inte till, jag tänker att man skall välja rikblommande sorter om man vill ha många besökare. Gärna sorter med sidoblommor för att mängden pollen blir så stor så möjligt under så lång tid som möjligt. Alltså inget kvalitestänk i det här fallet, bara kvantitet. Kanske någon läsare har andra tankar eller egna erfarenheter av det.

Nedan: Ytterligare några bilder på pioner som har rikligt med pollen, klicka på bilden för att se information.

0 Comments

Pionkunskap på skolschemat.

10/24/2018

0 Comments

I dag har jag hållit en föreläsning med bildvisning om pionernas underbara värld på Hemse Folkhögskola.
Deltagarna fick Pionsällskapets informationsbroschyr och varsin fröpåse från
"Pionskogen" i Burgsvik.

Här syns ytterligare några av deltagarna i den pionintresserade gruppen på
Hemse Folkhögskola.

0 Comments

<<Previous

---------------------------------------------------------------------------------------Så här går det till vid sommarsådd, sammanfattning:

Välkommen att kommentera eller ställa frågor i "comments" eller under fliken kontakt. Archives

Välkommen att kommentera eller ställa frågor i "comments" eller under fliken kontakt.

Archives