Den här plantan står på en riktigt torr och solig plats, kanske är det därför den har blivit så grann i färgerna?
En del av pionplantorna får riktigt fina höstfärger innan bladen vissnar ner, här är det P. Bowl of Beauty som tröttnat på grönt och antagit en grannare kulör. P. Adolph Rousseau vill inte vara sämre och har bytt om till en riktigt grann höstfärg...
Den här plantan står på en riktigt torr och solig plats, kanske är det därför den har blivit så grann i färgerna?
0 Comments
Eftersom sommaren var kall har det dröjt länge innan pionernas frön har mognat.
Det här är en frökapsel från en buskpion, en Rockii hybrid. För några dagar sedan hade kapseln börjat öppna sig och för att regn och storm som var i antågande inte skulle slå ur fröna fick jag ta in den trots att fröna inte var riktigt mogna. Nu ser det i allafall ut som om fröna mognar färdigt inomhus. När skall man då så buskpionens frön? Som vanligt konsulterar jag Hermann Krupkes bok "Min passion för pioner" där står det att man kan vänta med att så fröna till juni följande år. Det beror på att fröna i allafall inte hinner att börja gro om man sår dom så här pass sent på säsongen. Fröna börjar alltså inte att gro och bilda en rot förrän sommaren nästa år vare sig man sår dom nu eller nästa år och det första groddbladet kommer inte att visa sig förrän våren -14. För den som har svårt att vänta så länge finns det metoder att få fröna att gro ett år tidigare men då krävs det en hel del extra arbete. Sköldpaddan Ebbe traskar okring i trädgården på spaning efter en lugn och fin plats att övervintra. Kanske här? I skydd under en pionplanta.
Men Ebbe får inte bestämma själv, som vanligt får han övervintra garanterat frostfritt i en låda i källaren. Ebbe brukar sova ut ordentligt, från oktober till mars. Om man är så lyckligt lottad att man har en jordmån i sin trädgård som är naturligt näringsrik behöver man knappast göda sina pionplantor extra. Vid övergödning finns risken att man får många snygga kraftiga bladstjälkar men att plantan glömmer att sätta knopp. I min trädgård är jorden inte alls näringsrik och eftersom jag inte ville riskera att övergöda vid planteringen får jag komplettera med gödning i efterhand.
Nu på hösten får plantorna en billig gödningskur: En näve (1dl/planta) vedaska som myllas och vattnas ner. På våren kan man göda med välbrunnen kogödsel och efter blomningen en näve benmjöl som är en långtidsgödning. Viktigt att inte gödningsämnena kommer i kontakt med plantans stjälkar då det kan bli brännskador. Den här krukodlade buskpionen är frösådd och nu är den 5-6 år gammal. Nu äntligen är det dax för den att få sprida sina rötter i full frihet. Den befintliga jordmånen är hård men med iblandning av en rejäl dos planteringsjord skall pionen nog kunna trivas på sin nya växtplats.
|
|