Paeonia cambessedesii, eller Balear-pion som den också kallas på svenska, är en av det dryga trettiotalet arter som finns inom pionsläktet.Pionen är endemisk för Balearerna, d.v.s. Mallorca och de intilliggande öarna.
Arten växer naturligt i öarnas bergstrakter och är i likhet med många andra växter hotade av civilisationens framfart och lär numera vara mycket sällsynt i vilt tillstånd.
Namnet har den fått efter den franske botanisten Jacues Cambessedes (1788-1825) som gjorde en botanisk inventering på Balearerna under perioden mars-juni 1825.
Botanikern Cambessedes fick förutom pionen även flera andra botaniska arter uppkallade efter sig.
Jean Fearnley-Wittingstall berättar i sin bok ”Pioner” att den nämnde botanikern fick ta hjälp av sitt gevär vid insamlandet av de pionplantor han behövde. Tyvärr nämns det ingenting om det var gevärskolven han bankade med för att få loss plantorna där de växte svåråtkomligt bland klipporna på bergväggen – eller om han fick ta till kulorna och krutet.
Om man vill se växten blomma i sin naturliga omgivning kan man bege sig till Mallorca under den tidiga våren. Den växer bland annat i den botaniska trädgården i Soller, Jardi Botànic Sóller: https://twitter.com/botanicsoller
Har man vandringskängorna med sig kan man om man har tur även få se den vildväxande i bergstrakterna på öns norra delar: http://www.srgc.net/forum/index.php?topic=10274.15 om man går in på den här adressen och rullar ner en bit på sidan finns flera bilder på vildväxande pioner.
Då P. cambessedesii är en mycket vacker planta har den i likhet med flera andra pionarter fått spridning som trädgårdsväxt. Dock är arten, som är van vid ett liv i bergstrakter, beroende av att växtplatsen är väldränerad och har därför svårt att finna sig till rätta i områden med alltför fuktigt klimat. När det gäller härdigheten mot kyla finns växlande uppgifter, från att den inte tål under minus fyra grader till att den är härdig i Mellansverige. Vill man med säkerhet veta hur det står till med köldtåligheten är en möjligheten att man försöker att odla den själv.
För egen del har jag två små plantor, varav den ena är en frösådd. De har, i skyddat läge, överlevt prövningarna här i zon1 under några år nu. Till en början var jag så inriktad på att plantorna skulle ha det väldränerat så de drabbades av både torka och näringsbrist vilket ganska snart resulterade i tidigt gulnande blad och tynande plantor. Efter tillförsel av näring och tillgång på lämplig mängd vatten har nu plantorna börjat växa och t.o.m. producerat den första blomman och fröställningen.
Plantans tillväxt börjar tidigt på säsongen. Här på Gotland ser man de små röda skotten sticka upp redan i november och blomningen kan man beräkna inträffa i april.
På vintern brukar jag täcka de växande skotten med snö eller granris om det är kallperiod med flera minusgrader.
På våren täcker jag plantorna med lite granris på nätterna om det är barfrost.
Det är dock fullt möjligt att de hade klarat sig utan dessa försiktighetsåtgärder.
Som jag redan nämnt står plantorna i skyddat läge, vid en husvägg mot sydost. Som extra skydd mot omvärlden har jag placerat några stenar runt plantan. För att skydda stjälkarna mot fukt har jag lagt fin-grus runt plantorna.
Om man bor i ett nederbördsrikare område är det troligt att man behöver skydda plantorna mot för mycket nederbörd och stående väta både på sommaren och på vinter.
P. cambessedesii är en av de pioner som blommar allra tidigast på våren.
Kronbladen är ljust magentafärgade eller rosa och har vågig kant, blomman blir upp till 10 cm i diameter.
Ståndarna har gult pollen och röda ståndarsträngar.
Pistillerna som är fem till åtta till antalet är mörkröda.
Stjälkarna och bladnerver är röda.
Plantan blir mellan 30 och 50 cm hög.
Bladen som är ovala eller lansettformade är vågiga i kanten och har blågrå-grön ovansida och röd-grön undersida.
Doft ?
Frökapslarna är magentafärgade på insidan, de fertila fröna är mörkblå och de infertila är röda.
Grobarheten är god och om plantorna trivs och växer bra behövs bara något år för att de nya plantorna skall blomma.
Källor
Min passion för pioner – Hermann Krupke
The Gardener´s Peony – Martin Page
Pioner – Jane Fearnley-Wittingstall
The Genus Paeonia – Josef J. Halda & James W. Waddick
Här finns P. cambessedesii att köpa:
www.thebotanicnursery.co.uk
Pionexperten.dk
Arten växer naturligt i öarnas bergstrakter och är i likhet med många andra växter hotade av civilisationens framfart och lär numera vara mycket sällsynt i vilt tillstånd.
Namnet har den fått efter den franske botanisten Jacues Cambessedes (1788-1825) som gjorde en botanisk inventering på Balearerna under perioden mars-juni 1825.
Botanikern Cambessedes fick förutom pionen även flera andra botaniska arter uppkallade efter sig.
Jean Fearnley-Wittingstall berättar i sin bok ”Pioner” att den nämnde botanikern fick ta hjälp av sitt gevär vid insamlandet av de pionplantor han behövde. Tyvärr nämns det ingenting om det var gevärskolven han bankade med för att få loss plantorna där de växte svåråtkomligt bland klipporna på bergväggen – eller om han fick ta till kulorna och krutet.
Om man vill se växten blomma i sin naturliga omgivning kan man bege sig till Mallorca under den tidiga våren. Den växer bland annat i den botaniska trädgården i Soller, Jardi Botànic Sóller: https://twitter.com/botanicsoller
Har man vandringskängorna med sig kan man om man har tur även få se den vildväxande i bergstrakterna på öns norra delar: http://www.srgc.net/forum/index.php?topic=10274.15 om man går in på den här adressen och rullar ner en bit på sidan finns flera bilder på vildväxande pioner.
Då P. cambessedesii är en mycket vacker planta har den i likhet med flera andra pionarter fått spridning som trädgårdsväxt. Dock är arten, som är van vid ett liv i bergstrakter, beroende av att växtplatsen är väldränerad och har därför svårt att finna sig till rätta i områden med alltför fuktigt klimat. När det gäller härdigheten mot kyla finns växlande uppgifter, från att den inte tål under minus fyra grader till att den är härdig i Mellansverige. Vill man med säkerhet veta hur det står till med köldtåligheten är en möjligheten att man försöker att odla den själv.
För egen del har jag två små plantor, varav den ena är en frösådd. De har, i skyddat läge, överlevt prövningarna här i zon1 under några år nu. Till en början var jag så inriktad på att plantorna skulle ha det väldränerat så de drabbades av både torka och näringsbrist vilket ganska snart resulterade i tidigt gulnande blad och tynande plantor. Efter tillförsel av näring och tillgång på lämplig mängd vatten har nu plantorna börjat växa och t.o.m. producerat den första blomman och fröställningen.
Plantans tillväxt börjar tidigt på säsongen. Här på Gotland ser man de små röda skotten sticka upp redan i november och blomningen kan man beräkna inträffa i april.
På vintern brukar jag täcka de växande skotten med snö eller granris om det är kallperiod med flera minusgrader.
På våren täcker jag plantorna med lite granris på nätterna om det är barfrost.
Det är dock fullt möjligt att de hade klarat sig utan dessa försiktighetsåtgärder.
Som jag redan nämnt står plantorna i skyddat läge, vid en husvägg mot sydost. Som extra skydd mot omvärlden har jag placerat några stenar runt plantan. För att skydda stjälkarna mot fukt har jag lagt fin-grus runt plantorna.
Om man bor i ett nederbördsrikare område är det troligt att man behöver skydda plantorna mot för mycket nederbörd och stående väta både på sommaren och på vinter.
P. cambessedesii är en av de pioner som blommar allra tidigast på våren.
Kronbladen är ljust magentafärgade eller rosa och har vågig kant, blomman blir upp till 10 cm i diameter.
Ståndarna har gult pollen och röda ståndarsträngar.
Pistillerna som är fem till åtta till antalet är mörkröda.
Stjälkarna och bladnerver är röda.
Plantan blir mellan 30 och 50 cm hög.
Bladen som är ovala eller lansettformade är vågiga i kanten och har blågrå-grön ovansida och röd-grön undersida.
Doft ?
Frökapslarna är magentafärgade på insidan, de fertila fröna är mörkblå och de infertila är röda.
Grobarheten är god och om plantorna trivs och växer bra behövs bara något år för att de nya plantorna skall blomma.
Källor
Min passion för pioner – Hermann Krupke
The Gardener´s Peony – Martin Page
Pioner – Jane Fearnley-Wittingstall
The Genus Paeonia – Josef J. Halda & James W. Waddick
Här finns P. cambessedesii att köpa:
www.thebotanicnursery.co.uk
Pionexperten.dk
